D-vitamin, allmänt känt som "solskensvitaminet", har immunmodulerande effekter och är viktigt för tarmbarriärens funktion. Det har också visat sig ha en positiv inverkan på störningar i tarmmotiliteten.

Studier har rapporterat att patienter med kronisk funktionell förstoppning i samband med störningar i tarmmotiliteten har låga D-vitaminnivåer. Dessutom förvärrar D-vitaminbrist symtomen på irritabel tarm.

Fakta om förstoppning

Förstoppning är när du har färre än tre tarmtömningar per vecka, avföring som är hård, torr eller klumpig och/eller när du känner att inte all avföring har gått över efter att du har haft en rörelse. Symtomen kan vara smärta i buken och ändtarmen.

Du kan bli förstoppad om du inte äter tillräckligt med fiberrik mat eller dricker tillräckligt med vatten. Förstoppning kan också orsakas av vissa läkemedel och vissa hälsoproblem, till exempel irritabel tarm. Det kan också vara en biverkning av vissa cancerbehandlingar.

Ät mer fiberrika livsmedel, som fullkorn (pasta, brunt ris, quinoa), bönor (njure, svart, pinto, garbanzo, linser), frukt (jordgubbar, aprikoser, plommon, katrinplommon, russin) och grönsaker (spenat, broccoli, sparris, squash). Lägg till dessa livsmedel i din kost långsamt, så att din kropp vänjer sig vid dem. Drick också minst 8 till 10 koppar (2 till 2,5 L) vätska per dag, mestadels vatten. Fråga din vårdgivare om hur mycket fibrer du bör äta varje dag för din ålder och ditt kön. Du kan också ta ett bulkbildande laxermedel, såsom Metamucil eller Citrucel, under din läkares överinseende.

D-vitamin är

ett fettlösligt vitamin som hjälper kroppen att absorbera kalcium från tarmarna och är viktigt för att upprätthålla en hälsosam bentäthet och förebygga osteoporos. Det spelar också en roll för att reglera humöret och främja tarmmotiliteten.

Studier har visat att personer med förstoppning har lägre nivåer av 25-hydroxivitamin D än personer utan förstoppning. Förhållandet mellan D-vitamin och förstoppning är dock komplicerat. Vissa personer med förstoppning har låga D-vitaminnivåer på grund av underliggande hälsotillstånd. I andra fall kan personer som tar vissa mediciner ha låga D-vitaminnivåer. Till exempel kan långvarig användning av steroidläkemedel minska kalciumabsorptionen och bromsa kroppens förmåga att bearbeta D-vitamin. Stimulerande laxermedel kan också påverka absorptionen av D-vitamin.

Även om det behövs mer forskning för att förstå sambandet mellan D-vitamin och förstoppning, har vissa studier visat att kosttillskott med D-vitamin förbättrar tarmhälsan hos personer med gastrointestinala störningar som irritabel tarm. Forskarna spekulerar i att det beror på att D-vitamin minskar inflammationen hos dessa patienter, vilket då kan förebygga symtomen på förstoppning. Det behövs dock mer riktad forskning för att ta reda på om D-vitamin specifikt kan hjälpa till med förstoppningssymtomen vid IBS. Detta inkluderar att titta på hur D-vitamintillskott påverkar tarmmikrobiotan och tarmbarriärfunktionen.

Hälsotips

Om förstoppning är ett problem för dig, se till att ha regelbundna tarmrörelser och att äta mycket fibrer. Du bör också dricka mycket vätska (som vatten eller osötat te och kaffe) under dagen. Du kan också använda ett laxermedel eller avföringsmjukgörare, även om du endast bör göra det under din läkares överinseende.

Om vitamintillskott orsakar förstoppning, tala med din läkare. Han eller hon kan rekommendera en annan typ av tillskott eller en lägre dos. Att dricka mer vätska, äta en fiberrik kost och få regelbunden motion kan hjälpa.

För att öka fibrerna, välj fullkornsbröd och kex, brunt ris, havregryn, vetekliflingor och bönor (med skalet på). Välj frukter med ätbart skal som bär, vindruvor, aprikoser, päron, plommon och äpplen. Tillsätt mer grönsaker som sparris, squash och majs. Ät magert kött som kyckling, kalkon och fisk. Undvik livsmedel som innehåller mycket fett, t.ex. smör, matfett och feta mejeriprodukter. Om du har problem med att införliva mer fibrer i din kost, försök att gradvis öka den under fem dagar. Detta hjälper till att förhindra uppblåsthet och gaser. Prata med din vårdgivare om dina dagliga fiberbehov, eftersom de varierar beroende på ålder och kön. Du kan också hitta en registrerad dietist nutritionist (RDN) som kan hjälpa dig att ta fram en kostplan som uppfyller dina mål.